Det må som sagt, vara hur det vill med Kleopatras näsa och Cesar. Men det finns ett antal saker i historiens gång som definitivt har förändrat dess skeende.
Om vi tar dagens situation i Mellanöstern så är den inte bara fruktansvärd, det finns det ändå en sorts cynisk logik i den. Och nu spiller den över på oss i väst på ett sätt som vi inte förstår. Med all rätt blir vi både rädda, vanmäktiga och arga när terrorn slår till, som nu i Bryssel. Det finns inte någon logik för oss. Hur kan människor bete sig på ett sådant sätt? Ett sätt som strider mot all mänsklig samvaro. Hur har dessa monster skapats?
Har vi då ingen skuld i vad som skapade monstren? Nej, inte du och jag personligen. Åtminstone inte direkt. Men kan det åtminstone delvis vara så att västvärlden nu skördar vår egen draksådd?
Om vi ta Mellanöstern som grund och backar bandet lite bit för bit, tittar lite på Kleopatras näsa, så kommer vi till 2003. Då bestämde sig George W Bush för att invadera Irak. Effekterna av detta katastrofala misstag är det knappt någon som ifrågasätter i dag. Om drakägget inte var kläckt redan då, så lades det i alla fall i äggkläckningsmaskinen. Men, undrar då vän av ordning: al-Qaida hade ju redan satt sina terrorplaner i verket, vi minns Twin Tower i New York 2001. Invasionen var kanske att betrakta som ett misstag som ändå går att förklara?
Ett fruktansvärt misstag var det förvisso, och på flera sätt. Det var ett cyniskt sätt att skapa ”demokrati” i ett oljerikt land, men hade inte mycket med al-Qaida att göra. Däremot så lyckades man att skapa kaos och ny grogrund för monstren.
Låt oss gå tillbaka till tiden före 2001. al-Qaidas verksamhet sträcker sig tillbaka till slutet av 80-talet, då för att tvinga ut Sovjet ur Afghanistan. Men radikala islamistiska rörelser hade funnits i Mellanöstern bra mycket längre än så. Orsak? Staten Israel. När Israel förklarade sig självständigt 1948, var det med Västs goda minne. Det dåliga samvetet efter Hitlers massmord på judarna, kombinerat med en den kristna tillhörigheten till Palestina, gjorde att det accepterades. Tanken var ursprungligen att dela det Brittiska Palestinamandatet så en Judisk och en Palestinsk stat skulle bildas. Problemet var bara att Sionisterna hade en egen agenda, och man glömde fråga de dåvarande innevånarna vad de tyckte. Framför allt inte efter att Israel fördrivit de Palestinier som då bodde i den del som kom att bli Israel. Inte blev det bättre efter krigen med arabstaterna, krigen och bosättningarna på Västbanken. Det blev en formidabel grogrund för radikal islamism. Och visst är då USA en rimlig måltavla? Utan dess stöd hade aldrig Israel klarat sig. Varken militärt eller politiskt.
Detta är absolut inte något försök att entydigt förklara vad som händer. Än mindre att rättfärdiga terror. Inte här och nu, inte någonstans. När oskyldiga människor drabbas spelar det ingen roll vilket sammanhang det sker i.
Men det kanske skulle hjälpa för framtiden, om vi nu vill att den skall vara annorlunda, att inse att det finns fler förklaringar på detta vansinne än att bara skylla på en religion.