Borås Tidnings ledarsida.
I dag är jag inte lika imponerad som jag var i förrgår. Då och då släpper de fram en person vid namn Johanna Grönbäck, vice ordförande i Fria Moderata studentförbundet, och forskarassistent vid Ratio. Hon har inte förmågan att imponera på mig i sina analyser.
Men både politiker och forskare? Det låter ju förtroendeingivande. Politik är att vilja, och kan man dessutom kombinera saklig forskning och politisk vilja låter det i mina öron som en god kombination.
Om det är av födsel och ohejdad vana, eller något annat, så ringde ändå en del varningsklockor hos mig. Inte minst innehållet i ledaren. Den finns inte i annat än E-versionen, men rubricerades “Från jazzhat till rent förmynderi”
Innehållet inte så mycket att orda om, det handlade väldigt förenklat (precis som krönikan) om att vi inte skall låta samhället styra våra privata nöjen i livet. Att staten skall hålla sina fingrar borta från privatlivet som snus, dans, socker mm. Samhället skall inte moralisera. Innehållet var inte så vetenskapligt precis, betydligt närmare en groggdebatt efter midnatt. Ett av exemplen var fö groggrelaterat: Socialförsäkringsministern hade talat om en vikten av vit, nykter jul, inte minst för barnen. Fel av honom tyckte Grönbäck. Inte skulle de med alkoholproblem ändå bry sig! Nej, där har hon rätt. Men kanske det kan medföra att färre personer i framtiden får problem? Och vad är det för problem med att torgföra åsikter som i grund i botten försöker bidra till ett mer hållbart samhälle? Han försökte inte lagstifta, han pekade bara på ett ganska stort samhällsproblem genom ett debattinlägg. Precis som Johanna gjorde i dag. Problemet är inte bara bara socialt, utan även kostnadsmässigt. Minst 50 miljarder kronor beräknas alkoholen kosta samhället, och det kanske tom med en moderat företrädare tycker kan användas på ett bättre sätt.

Ratio, Näringslivets Forskningsinstitut, är stället där hon är forskningsassistent. När jag kikar lite närmare på vad Ratio är, så blir jag inte mindre konfunderad. Så här uttrycker de själva vad de håller på med: ”Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.” Ett komplement till Universitetens ekonomiska fakulteter? Eller något annat? På deras hemsida läser jag vidare: ”Fokus ligger på tvärvetenskaplig forskning om svensk ekonomi och politik, med en tydlig internationell koppling. Vi forskar inom områden som är viktiga för samhällsutvecklingen och där aktuell forskning saknas eller är otillräcklig.” Finansiärer är bl a Svenskt Näringsliv och Wallenbergsstiftelser, men även statliga intressenter.

Jag googlar vidare med sökorden ”Ratio + lobbyist” och då hittar jag bl a en debattartikel i Expressen från 2011 där förre S-ministern Leif Pagrotsky skriver om den då aktuella skandalen kring ett annat “oberoende institut”, SNS, Svenskt Näringsliv och Samhälle. Han skriver: “Jag tycker det är problematiskt att skattemedel finansierar verksamhet som visar sig ha så svag vetenskaplig kultur och som kan misstänkas vara finansiärernas ombud i opinionsbildningen men under falsk flagg av vetenskap och opartiskhet”. Så skriver Leif Pagrotsky angående SNS-skandalen. Längre fram i artikeln lyfter han fram ett antal organisationer som är rena intresseorganisationer för näringslivet: Timbro, Fores, Ratio och Almega. Men de seglar under falsk flagg, och vill framstå som vetanskapliga och obundna. Leif P har alltså kommit fram till vad min magkänsla sa mig.

Jag kikar vidare på Ratios hemsida. Välbyggd och lättnavigerad. Ett av deras forskningsområden är ”politisk förändring”, där det finns 156 publikationer. När jag skummar igenom dem så hittar jag en som får mig att haja till: Människoapans utmaning: miljö, tillväxt och vår planets framtid, skriven av någon som heter Niklas Elert. Budskapet i Människoapans utmaning är att ekonomisk tillväxt inte behöver vara dåligt för miljön. Tvärtom är en rikare värld på många sätt en förutsättning för en grönare tillvaro. Men det bygger på att vi förstår hur marknadsekonomin kan hjälpa oss att frigöra vår kreativitet och lära av våra misstag. Kapitalismen ger oss möjlighet att anpassa oss och åtgärda de miljöproblem vi tidigare orsakat.
Varför jag hajar till är för att jag i julklapp fick Noami Kleins bok ”Det här förändrar allt”. Den är en lång, personlig och ursinnig uppgörelse med ekonomiska styrmedel, internationell frihandel, verkningslösa politiska överenskommelser, oljelobbyism, förmögna kändisfilantroper, och en amerikansk miljörörelse som enligt Klein satt sig alltför bekvämt i knäna på stora industriintressen. Med andra ord rakt motsatt budskap. Elerts budskap är enl Klein ett exempel på det som är lobbyismens budskap och som leder oss rakt ned i avgrunden. (min egen slutsats)

Dalsjön la sig på natten efter jag misstänkte det. Det blev vindstilla och -15 grader. I dag kommer snön, och till helgen plusgrader. Mitt knä skulle nog inte hålla för skridskor i alla fall.