Förra veckan var det
Gothia Cup I Göteborg. Anna-Maria och jag åkte ned för att titta
på Adam och Kevin under två dagar. Gothia Cup brukar ju inte vara
bortskämda med bra sommarväder, men i år strålade solen ned på
alla. Hela tiden! När man ser det enorma folklivet kring Cupen, så
är det att man önskar, lite i alla fall, att man vore 50 år yngre.
Men, jag hade nog varit en lika usel fotbollsspelare ändå…
Min fotbollskarriär var
kort. Den bestod av vänsterytter i två matcher, knattefotboll.
(Vänsterytter var den plats man placerade de som inte kunde spela
fotboll) Det starkaste minnet var att jag egentligen inte ville ha
bollen. Så bra blir det ju aldrig dock, och en gång sprang jag
längs långsidan och fick den… i ryggen! Som jag skämdes.
Sedan var min
fotbollskarriär över bortsett från att följa med morfar till
Ryavallen och titta på Elfsborg. Bland annat säsongen 1961!
Hur gick det då i
Göteborg? Adam, som spelade med Azalea BK i P14 gick ganska långt,
två vunna matcher i B-finalen. Kevin som spelade med IFK:s P17
förlorade mot Everton i kvartsfinal, som blev slutvinnarna. Där var
det bra fotboll, kommande talanger på båda sidor. Men det var ändå
klasskillnad. Jag misstänker att det var ungdomsproffs de mötte.
Beträffande bilden på
Azalea: Det är Adam som sätter en strut med det skottet!!!
Apropå fotboll. Jag
sörjer verkligen de svenska damernas, lite snöpliga förlust i går.
Men de var nog som Pia indirekt sa, inte riktigt klara för detta än.
Men jag sätter en hundring på att de tar VM nästa gång. Nån som
sätter emot?